Medicinsk ordlista

A

Addisons sjukdom 
tillstånd med bristande funktion i binjurebarken, se binjurebarkinsufficiens.

ACTH 
adrenocorticotropic hormone, hypofyshormon som påverkar binjurebarken till bl. a. kortisolproduktion.

adenohypofysen 
hypofysens framlob, som bildar och insöndrar hormonerna GH, prolaktin, ACTH, TSH, och gonadotropiner.

ACTH 
godartad tumör i körtelvävnad med långsam nybildning av celler som liknar de normala cellerna. Kan bilda utgångspunkt för en elakartad tumör.

adenom 
adrenocorticotropic hormone, hypofyshormon som påverkar binjurebarken till bl. a. kortisolproduktion.

ADH 
antidiuretiskt hormon, ibland kallat vasopressin, ett hormon som bildas i hypotalamus och frisätts från hypofysens baklob. ADH verkar på njurarna och ger minskad utsöndring av vatten.

adrenalin 
stresshormon som bildas i binjuremärgen.

akromelagi 
förstoring av vissa kroppsdelar, följd av överproduktion av tillväxthormon GH, orsakas vanligen av en godartad tumör i adenohypofysen och ger förstoring och förgrovning av framför allt ansiktsskelett, näsa, händer och fötter.

albumin 
protein som finns i blodet och har två huvudfunktioner. Den ena är att uppehålla det s.k. kolloidosmotiska trycket som hindrar att blodtrycket pressar ut vätska ur blodbanan. Den andra är att transportera runt substanser i kroppen.

aldosteron 
hormon som tillverkas i binjurebarken och som påverkar njurarnas utsöndring av salt och vatten. Överproduktion av aldosteron (hyperaldosteronism) kan orsakas av för hög aktivitet i detta system eller av en funktionsrubbning i binjurebarken (Conns syndrom) och leder till högt blodtryck och sänkt kaliumhalt i blodet.

angiografi 
kärlröntgen där en kateter förs upp i artären från ljumsken för att spruta kontrastvätska, t ex för att upptäcka tumörer i bukspottkörteln.

B

BBC 
se binjurebarkscancer

benign 
medicinsk term som främst används för att beskriva en tumör som ”godartad”. Motsatsen till benign är malign, ”elakartad”.

binjurar 
endokrina organ belägna vid vardera njurens övre pol. Består av den inre märgen, där bl. a. adrenalin bildas, och av binjurebarken, där en mängd hormon bildas.

binjurebark 
binjurens yttre skikt. Insöndrar olika slags hormoner, bl. a. kortisol, aldosteron, samt manliga könshormoner. Bildningen av kortisol och könshormon stimuleras av ACTH från hypofysen.

binjurebarkscancer 
cancer i binjurebarken, tumörerna kan insöndra för höga halter av kortisol, testosteron, aldosteron och östradiol.

binjurebarkinsufficiens 
tillstånd med bristande bildning av hormoner (kortikosteroider) i binjurebarken. Orsaken var förr ofta tuberkulos men nuförtiden ibland metastaser från en elakartad tumör.

biopsi 
vävnadsprov, tagning och undersökning – i allmänhet mikroskopisk – av prov från levande vävnad.

bisköldkörtel 
parathyroidea, körtlar belägna bakom halsens sköldkörtel. Vanligtvis fyra till antalet, risgrynsstora. Producerar hormonet PTH som reglerar kalknivån i blod, skelett och urin.

blodsocker 
”socker i blodet”, avses är blodets innehåll av glukos, druvsocker. Bestämning av blodsockerhalten är viktig i många sammanhang, bl.a. för att påvisa diabetes och för att följa effekten av en behandling.

bradykinin 
peptid som bildas lokalt i njurarna, bukspottkörteln, tarmen och spottkörtlarna. Ökar blodflödet och genomsläppligheten i kapillärerna, stimulerar utsöndringen av salt och vatten i njurarna samt stimulerar smärtreceptorer.

bromokriptin 
substans i mediciner som motverkar förhöjda hormonnivåer i hypofysen.

bronkoskopi 
undersökning av luftstrupe och luftrör med ”rörkikare”. Utförs under narkos eller bedövning vid oklar blodhosta/rethosta, främmande kropp i luftvägarna eller återkommande lunginflammationer. Biopsi kan tas.

bukspottkörtel 
pancreas, körtel belägen i övre vänstra delen av buken. Har dubbel funktion. Den yttre sekretionen tillsätter enzymer som amylas och lipas till tolvfingertarmen för att spjälka födan. Den inre sekretionens viktigaste substans är insulin som reglerar blodets blodsockerhalt. Andra hormon är t ex. glukagon, PP och, VIP.

C

carcinoid 
tumörer med hormonproducerande egenskaper som har sitt ursprung i mag-tarmkanalen el. lungan, ofta med det sk. carcinoidsyndromet som symptom. Delas in i midgut-, foregut- och hindgutcarcinoider.

carcinoidsyndrom  
symptombild av carcinoidtumör i tunntarmen med diarréer, flusher, ibland hjärtpåverkan och astma.

cellgift 
cytostatikum, samlingsnamn på en mängd läkemedel som ges för att hämma celldelning. En del stör cellens ämnesomsättning, andra förstör dess DNA. Kan kombineras med varandra eller med andra behandlingsmetoder.

CgA  
se chromogranin A

chromogranin A  
CgA, protein som tillverkas i endokrina celler. En av de viktigaste markörerna för att upptäcka carcinoid och andra endokrina tumörer.

Cisplatin  
ett cellgift.

Conns syndrom  
sällsynt sjukdom som karakteriseras av högt blodtryck och sänkt kaliumhalt i blodet. Orsaken är ökad bildning av aldosteron p.g.a. en tumör i eller hyperplasi av binjurebarken.

C-peptid  
connecting peptide , ingår som substans i insulinets förstadie proinsulin. När insulinet frisätts i blodet avdelas C-peptiden och åker runt i blodet för sig själv. Till skillnad från insulin bryts C-peptiden inte ned i levern. Halten av C-peptid i blodet utgör därför ett mått på insulinfrisättningen.

CRP  
C-reaktivt protein, akutfasprotein, dvs. ett protein som bildas i ökad omfattning vid akuta infektioner och inflammatoriska sjukdomar. Halten CRP kan bestämmas i blodet och stiger vid kuta infektioner. Kan ocjkså vara konstant förhöjt vid tumörsjukdom i kroppen.

CT  
computer tomography, se datortomografi.

Cushing’s syndrom  
fås av förhöjd produktion av kortisol, t ex vid binjurebarkscancer. Ger bl a ansiktssvullnad, omfördelning av fett till bålen, högt blodtryck och diabetes.

cytostatika  
se cellgifter

D

datortomografi 
röntgenundersökning där kroppen skiktas i olika bilder. Vanlig och generell metod för att upptäcka tumörer.

DHAS 
dehydroepiandosteronsulfat, ett förstadium till testosteron. Mäts för att upptäcka binjurebarkscancer.

DHEA  
dehydroepiandrosteron, hormon med svag androgen effekt, vilket bildas i binjurebarken under inverkan av hormonet ACTH.

diabetes  
vanlig kronisk ämnesomsättningssjukdom som karakteriseras av brist på hormonet insulin, eller en minskad känslighet i kroppens vävnader för insulin.

DT 
se datortomografi

E

ektomi  
operativt avlägsnande av ett organ eller en organdel, t. ex. pankreatektomi.

endokrina organ  
endokrina organ

endokrina tumörer endokrinologi  
läran om de endokrina organen

endoskopiskt ultraljud  
undersökningsmetod där ett endoskop med en ultraljudskamera förs ned i matstrupen, varvid man noggrannare kan undersöka bukspottkörteln och omkringliggande vävnad noggrant. Undersökningen är att jämföra med en gastroskopi, tar dock något längre tid (15-20 min).

epifysen  
se tallkottkörteln.

EPT  
se endokrin pankreatrumär

etoposide 
ett cellgift

F

FDG 
Fluou deoxy glukos.

FEO 
Feochromocytom (tumär i binjuremärgen)

flush  
benämning på hastigt påkommande värmekänsla vanligen i samband med rodnad i huden. Uppstår vid carcinoidsyndrom.

foregutcarcinoid  
carcinoidtumör som utgår ifrån lunga, magsäck eller tolvfingertarm.

FSH 
follikelstimulerande hormon, hormon från hypofysens framlob. Det är ett av könshormonerna och stimulerar utmognaden av äggfolliklar och bildningen av hormoner, speciellt östrogener, i äggstockarna.

G

gastrin  
bildas av hormonproducerande gastrinceller (endokrina G-celler i nedre delen av magsäcken och i tolvfingertarmen). Gastrin stimulerar celler i magsäckens körtlar (parietalceller) till att bilda saltsyra.

gastrinom  
tumörer i bukspottkörteln eller tolvfingertarmen som orsakar en överproduktion av gastrin. Tillståndet benämns också Zollinger-Ellisons syndrom. Den förhöjda syraproduktionen leder till magkatarr-magsårssymptom och även diarréer.

GH 
growth hormone, tillväxthormon som produceras i hypofysen

glukagon 
bukspottkörtelhormon. Ökar glukosfrisättningen från levern och styr blodsockernivån tillsammans med insulin.

glukagonom  
glukagonproducerande tumör som kan ge upphov till hudförändringar, irritation på slemhinnor, diabetes och avmagring. Relativt ovanligt.

glukokortikoider  
glukokortikosteroider, hormoner, främst kortisol, som bildas i binjurebarken och påverkar ämnesomsättningen.

glukos  
en vanlig sockerart, förekommer i blodet och kallas då blodsocker.

gonadotropiner 
hormoner från bl.a. hypofysens framlob vilka reglerar könskörtlarnas funktion, bl. a. follikelstimulerande hormon (FSH) och HCG.

gossypol  
giftigt färgämne som förekommer i bomullsfrö, kan användas för att hämma tumörtillväxt i binjurebarken.

grimeliusfärgning  
färgning av tumörceller (från biopsi eller operation) med silverlösning, för att indikera om det rör sig om en endokrin tumör.

H

HCG  
Human chorionic gonadotrophin, hormon som bildas i de celler i det befruktade ägget, vilka senare kommer att utvecklas till moderkaka

hindgutcarinoid  
carcinoidtumör som utgår ifrån tjocktarmen och ändtarmen. Övervägande delen är godartade.

histamin 
kroppseget ämne som har stimulerande effekt på glatt muskulatur i bl.a. blodkärl och luftrör samt på de saltsyraproducerande cellerna i magsäcken.

hormon 
molekyler som bildas och frisätts från endokrina celler och som utövar en biokemisk verkan på andra celler. De klassiska hormonerna är antingen 1) proteiner eller peptider, t.ex. hormoner från hypofys, bisköldkörtlar och mag-tarmkanalen; 2) steroider, t.ex. hormoner från binjurebark och äggstockar resp. testiklar; eller 3) aminer eller aminosyraderivat, t.ex. adrenalin och sköldkörtelhormoner (T3 och T4).

hyperkalcemi 
för stor kalciummängd i blodet, orsakas vanligen av utsvämning till blodet av kalk från skelettet, t.ex. vid tumörsjukdom i bisköldkörtlarna. Ger ofta stenbildning i urinvägarna och skadar även på andra sätt njurarna, så att akut och kronisk njursvikt kan uppkomma. Svår hyperkalcemi ger svaghet, kramper, hallucinationer och medvetslöshet.

hyperglukemi  
blodsockerfall, vanligaste orsaken är tillförsel av för mycket insulin i förhållande till behovet vid behandling av diabetes. Andra orsaker är insulinproducerande tumörer.

hypotalamus  
kärna i mellanhjärnan som kontrollerar ett antal livsviktiga autonoma funktioner som ämnesomsättning, hunger, törst, blodtryck, temperatur, fortplantning och sömn. I hypotalamus bildas releasing hormones vilka avges till blodkärl och leds till hypofysens framlob där de styr frisättningen av framlobens hormoner.

I

insulin  
hormon som bildas i B-cellerna i de langerhanska öarna i bukspottkörteln. Styr blodsockernivån.

insulinom  
tumör som producerar för mycket insulin vilket kan medföra blodsockerfall.

interferon  
kroppsegen substanser som produceras av vita blodkroppar i samband med virusinfektioner, indelas i alpha-, beta- och gammaformer. Det kan i dag framställas i stora mängder med utnyttjande av genteknik. Kan ges vid carcinoider och liknande sjukdomsbilder, men också vid t. ex. hudcancer och olika former av leukemi.

Introna  
ett läkemedel, en alpha-interferon som tas med en injektionspenna i underhuden.

K

kalcitonin  
hormon som hämmar nedbrytningen av benvävnad och härigenom sänker koncentrationen av kalcium i blodet. Bildas i sköldkörtelns C-celler

kalcium 
salt naturligt förekommande i blodet.

katekolaminer  
stresshormoner som adrenalin och noradrenalin.

kortikosteroider  
hormoner eller förstadier till hormoner som bildas i binjurebarken

kortisol  
hydrokortison, binjurebarkshormon som bl. a. ökar glukosmängden i blodet och påverkar ämnesomsättningen. Överproduktion av kortisol leder till Cushings syndrom.

kortison  
hydrokortison, binjurebarkshormon som bl. a. ökar glukosmängden i blodet och påverkar ämnesomsättningen. Överproduktion av kortisol leder till Cushings syndrom.

L

Langerhanska öarna  
Består av cellgrupper i bukspottkörteln som producerar bl.a. insulin (B-cellerna) och glukagon (A-cellerna). De insöndras i blodet och reglerar blodsockernivån.

Lanreotid-PR  
läkemedel, en långverkande somatostatinanalog.

levern  
hepar, kroppens största inre organ med en mängd viktiga funktioner. Metastaser sätter sig ofta i levern.

leverembolisering  
Består av cellgrupper i bukspottkörteln som producerar bl.a. insulin (B-cellerna) och glukagon (A-cellerna). De insöndras i blodet och reglerar blodsockernivån.

LH  
luteiniserande hormon, bildas i hypofysen och framkallar hos kvinnan ägglossning med utveckling av en gulkropp, som bildar såväl östrogener som progesteron. Hos mannen stimulerar LH bildningen av testosteron i testiklarna.

lungcarcinoid  
carcinoid i lungan av typen foregut, oftast godartade (80%), tillverkar ACTH, gastrin och histamin.

lysodren 
cellgift besläktat med DDT. Har visat god effekt vid binjurebarkscancer.

”långfasta”  
fasta, vanligtvis 72 h för att påvisa för höga halter av insulin eller proinsulin vid insulinom.

M

magnetröntgen 
MRT (magnetisk resonansräntgen), röntgenunderökning mest för hjärnan och ryggmärgen, men kan i vissa fall vara värdefull för undersökning av endokrina tumörer.

malign 
medicinsk term för elakartad, ofta i samband med tumörer för att ange att de växer snabbt genom celldelning, infiltrerar angränsande vävnad och kan sprida sig genom dottersvulster. Motsats är benign

melatonin  
amin som bildas från serotonin och insöndras till blodet från tallkottkörteln. Melatonin hämmar insöndringen av gonadotropiner och ACTH från hypofysen. Låg melatoninproduktion leder till depression

MEN 1  
Mulipel endokrin neoplasi typ 1, (en äldre beteckning är MEA), ärftligt betingad tumörsjukdom med tumörer på bisköldkörteln, bukspottkörteln och hypofysen. Det finns ca 50 registrerade MEN 1-släkter i Sverige.

MEN 1-genen  
Mulipel endokrin neoplasi typ 2. Finns i två varianter. MEN 2a (Sipples syndrom) är en kombination av sköldkörteltumörer och feokromocytom i binjuremärgen; den leder till ökad insöndring av kalcitonin och katekolaminer, särskilt adrenalin. I en del fall förekommer även ökad produktion av PTH. MEN 2b visar utöver sjukliga förändringar som vid typ 2a även multipla nervtumörer i slemhinnorna och ofta polyper i tjocktarmen.

MEN 2 
Mulipel endokrin neoplasi typ 2. Finns i två varianter. MEN 2a (Sipples syndrom) är en kombination av sköldkörteltumörer och feokromocytom i binjuremärgen; den leder till ökad insöndring av kalcitonin och katekolaminer, särskilt adrenalin. I en del fall förekommer även ökad produktion av PTH. MEN 2b visar utöver sjukliga förändringar som vid typ 2a även multipla nervtumörer i slemhinnorna och ofta polyper i tjocktarmen.

metastas  
dottertumör, d.v.s. tumör som via spridning från modertumören slagit rot på annan plats i kroppen.

Metopiron  
läkemedel, för test av hypofys-binjurebarkfunktionen. Behandling av Cushings syndrom, speciellt i samband med binjuretumörer.

MGC  
se midgutcarcinoid

midgutcarcinoid  
vanligaste typen av carcinoid, uppstår ofta i blindtarmen. Midgutcarcinoider som är belägna i tunntarmen är oftare elakartade till sin karaktär och kan ge upphov till lymfkörtel- och levermetastaser.

MRT  
magnetisk resonanstomografi, se magnetröntgen

MTC  
medullär thyroidea cancer

N

neuroendokrina tumörer  
samlingsnamn för olika typer av hormonproducerande tumörer

NME  
nekrolytiskt migratoriskt erytem (Vid glucagonom)

non-functioning  
i samband med tumörer som ej ger upphov till symptom, sk. ”kliniskt tysta tumörer”. Tumörerna kan vara mycket stora vid diagnos

O

octreoscan 
underökningsmetod där man injicerar en somatostatinanalog som octreotid, som söker sig till somatostatinreceptorer på tumörcellernas yta. Man kan sedan med hjälp av en gammakamera avbilda var i kroppen tumörcellerna finns. Viktig undersökning vid val av behandlingsmetod.

octreotid  
en somatostatinanalog, används bl.a. som verksam substans i Sandostatin som används vid behandlingen av akromegali samt endokrina pankreastumörer och carcinoider.

oxytocin  
hormon som frisätt från hypofysens baklob, stimulerar livmoderns sammandragning och tömning av bröstmjölk.

P

pancreas  
se bukspottkörtel

pankreastumörer 
avses i första hand cancer i den del av körteln som bildar matspjälkningsenzymer (exokrina tumörer), till skillnad från endokrina pancreastumörer.

Paraplatin 
avses i första hand cancer i den del av körteln som bildar matspjälkningsenzymer (exokrina tumörer), till skillnad från endokrina pancreastumörer

parathormon  
detsamma som PTH (parathyroideahormon

parathyroidea  
se bisköldkörtel

peptidhormon 
hormoner uppbyggda av en eller flera peptidkedjor och som utsöndras från ett flertal organ. Peptidhormoner syntetiseras som förstadier, vilka omvandlas till aktiva hormoner genom att en eller flera peptidbindningar spjälkas.

PET 
positronemissionstomografi, undersökningsmetod där specifika spårsubstanser (t ex. 5-hydroxytryptofan) märks med radioaktivitet för att spåra tumörer. Ger information om tumörens läge och metabolism.

PP 
pankreas polypeptid, hormon av bukspottkörteln

PP-frukost  
måltidsbelastning i form av en näringsmässigt bestämd frukost, i syfte av mäta produktionen av, PP och gastrin

proinsulin  
förstadium till insulin, består av insulinets A- och B-kedja samt C-peptid

progesteron  
kvinnligt könshormon, bildas i äggstockarna under medverkan av follikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH) från hypofysens framlob.

progress  
inom medicinen vidare utveckling, tillväxt, tilltagande utbredning av t.ex. en tumörsjukdom.

prolaktin  
hormon som tillverkas i hypofysen, stimulerar sekretionen av mjölk från bröstkörtlarna och har också en hämmande inverkan på hormonbildningen i äggstockar och testiklar.

prolaktionom  
tumör i hypofysens framlob som insöndrar stora mängder prolaktin. Prolaktinom är den vanligaste typen av hormonproducerande hypofystumörer och leder hos kvinnor till menstruationsstörningar samt till mjölksekretion. Hos män kan det orsaka impotens. Långtidsbehandling sker med läkemedel (dopaminagonister, t.ex. bromokriptin) varvid prolaktininsöndringen hämmas.

PRRT  
peptide receptor radionuclide therapy (Lutetium, yttrium, Indium).

PTH  
paratyreoideahormon, bisköldkörtelhormon som styr kalciumkoncentrationen i blodet.

R

recidiv  
återfall, nytt insjuknande i tidigare, till synes utläkt sjukdom.

regress 
inom medicinen om en sjukdomsbilds avtagande eller försvinnande.

releasing hormones  
frisättningshormoner, avges från neurosekretoriska celler i hjärnans hypotalamus och styr frisättning av hormoner i hypofysens framlob.

retinoider  
vitamin A-liknande ämne, kan användas som läkemedel kombinerat med cellgifter vid binjurebarkscancer.

RF/RFA  
radiofrekvensablation, behandlingsmetod av tumörer i levern, där en nål införes i tumörmassan, som under påverkan av radiovågor upphettas och ”kokar” bort.

riktad strålterapi  
radioaktiv systemisk behandling där en somatostatinanalog märks med en radioaktiv isotop (indium 111, yttrium 90). Somatostatinanaloger kan via receptorer ”häfta fast” på tumörcellens yta, varvid en lokal stråleffekt uppnås runt tumörområdet.

S

Sandostatin 
läkemedel, en s.k. somatostatinanalog

Sandostatin-LAR  
läkemedel, långverkande version av Sandostatin

screening  
inom medicinen undersökning av en grupp personer (släkter, riskgrupper) med speciell metod, t.ex. ett laboratorieprov, för att upptäcka en viss sjukdom.

serotonin 
signalsubstans som bildas och lagras i vissa nervceller, i mastceller och blodplättar (trombocyter) samt i vissa hormonproducerande celler i bl.a. mag-tarmkanalen. Vid carcinoid bildas för mycket serotonin, vilket bidrar till symptomen.

sköldkörtel 
thyroidea, körtel på halsen i höjd med adamsäpplet som producerar ämnesomsättningshormonerna T3 och T4.

somatostatin  
hormon som normalt finns i flera olika organ i kroppen. Dess huvudsakliga uppgift är att förhindra utsöndringen av andra hormoner.

somatostatinanalog  
syntetiskt framställt somatostatin för läkemedelsanvändning. Ger reducerade hormonnivåer och därmed symptomminskning, exempelvis vid carcinoidyndrom. Kan också användas vid undersökningar, octreoscan, och riktad strålbehandling.

somatostatinom 
tumör som producerar somatostatin. Symptomen innefattar gallsten, lätt diabetes samt diarré eller förstoppning. Ovanlig.

Sst 
somatostatin receptorer

steroider 
samlingsnamn för en grupp fettsubstanser där kan indelas i bl. a. steroler (kolesterol), gallsyror, könshormoner och binjurebarkhormoner (kortikosteroider).

streptozocin 
ett cellgift

supressorgen 
arvsanlag som förhindrar att en mutant gen på annan plats i samma eller annan kromosom kommer till uttryck. I arvsmassan finns normalt suppressorgener som undertrycker onkogeners effekt och därigenom hämmar cancerutveckling.

suramin 
ett parasitmedel som kan hämma tumörväxt i binjurebarken.

T

T3 
trijodtyronin, sköldkörtelhormon som ökar syreupptaget i cellerna och leder till ökad förbränning av kolhydrater och fetter, ökad proteinbildning och stegrad värmeutveckling.

T4 
tyroxin, sköldkörtelhormon, ombildas efter frisättning till T3 (trijodtyronin)

tallkottkörteln 
epifysen, halvt ärtstor konformad kropp som sitter som en utväxt på mellanhjärnans tak och bildar hormonet melatonin.

Taxol 
ett cellgift.

testosteron 
manligt könshormon som bildas i binjurebarken. Förhöjd produktion märks inte hos män, men hos kvinnor utvecklas heshet, mörkare röst, ökad behåring och skäggväxt.

tillväxthormon 
se GH.

TSH 
tyreoideastimulerande hormon, hormon som bildas i hypofysen som stimulerar bildning av trijodtyronin och tyroxin i sköldkörteln och insöndring av dessa hormoner.

trijodtyronin 
se T3.

tumör 
”en sammanfattande benämning på sjukliga vävnadsnybildningar, som kan vara godartade eller elakartade men som alltid är onyttiga och ofta skadliga för bäraren.” (Nationalencyklopedin)

tunntarmscarcinoid 
midgutcarcinoid i tunntarmen, ofta maligna. När dessa tumörer har givit upphov till levermetastaser brukar patienterna drabbas av det s k carcinoidsyndromet.

tymuscarcinoid 
en foregutcarcinoid i brässen (thymus).

tyroxin 
se T4.

U

UL 
se ultraljud

ultraljud 
undersökingsmetod där ljudvågor skickas in i kroppen och får reflekteras mot vävnaderna och därefter fångas upp och analyseras i en dator. Används också som vägledning vid utförande av biopsi.

V

vasopressin 
se ADH

Vepesid 
ett cellgift.

Verner-Morrisonsyndrom 
se WDHA-syndrom

VHL 
Von Hippel Lindaus Sjukdom

VIP 
vasoaktiv intestal peptid, peptidhormon som förekommer dels i tunntarmens endokrina celler, dels som förmedlare av nervimpulser i nervsystemet. VIP kan stimulera tarmrörelser och utsöndring av vatten och salter till tarmens hålrum.

VIP-om 
tumör som tillverkar hormonet VIP. Uppkommer i bukspottkörteln eller binjuren. Ger upphov till WDHA -syndrom, vilket ger upphov till svåra diarréer.

W

WDHA-syndrom 
watery diarrhea hypokalemia achlorhydria-syndrom, äv. Verner-Morrisonsyndromet, utmärks av svåra vattentunna diarréer och till följd av kalium- och bikarbonatförluster med diarréerna även s k hypokalemi och acidos.

Wellferon 
läkemedel, ett interferon.

Werner’s syndrom 
annan beteckning på MEN 1.

Y

yttrium-90 
isotop av grundämnet yttrium, används vid riktad strålterapi.

Z

Zollinger-Ellison 
syndrom där för mycket gastrin medför magsår och diarré. Vanligt hos MEN 1-patienter.

Ö

östrogen 
kvinnligt könshormon som bildas i äggstockarna under medverkan av follikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH) från hypofysen.

östradiol 
kvinnligt könshormon som bildas i binjurebarken. Överproduktion kan ge upphov till bröstkörtelförstorning (sk gynekomasti) hos män och oregelbundna underlivsstörningar hos kvinnor.

#

5FU 
5 Fluoro uracil

5HTP 
fem hydroxy tryptofan

5-HIAA 
5-hydroxyindoleacetic acid (5-hydroxiindolättiksyra), nedbrytningsprodukt från serotonin. Hos personer med carcinoidtumörer är utsöndringen av substansen ökad, och bestämning av halten i urinen är ett för diagnosen viktigt prov.