Neuroendokrin tumör i tunntarm och tjocktarm
Den äldre beteckningen ”carcinoid” har numera ersatts med neuroendokrin tumör (NET). Beroende på var tumören uppstått talar man om tunntarms-NET eller colon-NET (tjocktarms-NET) vilka båda med det äldre samlingsnamnet kallades ”midgutcarcinoider”.

För att lokalisera tumören och ta reda på om den spritt sig i omgivningen eller till andra delar av kroppen görs olika röntgenundersökningar: skiktröntgen (datortomografi, DT eller CT efter engelskans Computed Tomography), ultraljudsundersökning, eller magnetkameraundersökning (MRT).

Utöver detta görs isotopundersökningar med positron emissions tomografi (PET) och någon gång gammakameraundersökning så kallad somatostatinreceptor-scintigrafi (Ocreoscan™). Idag anses PET utgöra en av de viktigaste metoderna för att lokalisera och karaktärisera sjukdomen och görs alltid tillsammans med skiktröntgen (PET/CT). Vid PET/CT har vi möjlighet att använda olika typer av spårsubstanser för att göra diagnostiken ännu bättre. PET/CT är speciellt bra för att diagnostisera små tumörer som man med enbart röntgen har svårt att lokalisera.

Oberoende av viken typ av behandling du får, kontrolleras denna med jämna mellanrum. De vanligaste är CT och ultraljud men ibland även med MRT eller PET/CT.

Neuroendokrin tumör i bukspottkörteln
Den äldre beteckningen ”endokrin pancreastumör” (endokrin tumör i bukspottkörteln) har numera ersatts med pancreas-NET.

För att lokalisera denna och ta reda på om den spritt sig till omgivningen eller till andra delar av kroppen görs olika röntgenundersökningar: skiktröntgen, ultraljudsundersökning och magnetkameraundersökningar (MRT). Vid små tumörer görs ibland endoskopiska ultraljud (via gastroskopier).

Utöver detta görs isotopundersökningar med positron emissions tomografi (PET) och någon gång gammakameraundersökning så kallad somatostatinreceptor scintigrafi (Ocreoscan™). Idag anses PET utgöra en av de viktigaste metoderna för att lokalisera och karaktärisera sjukdomen och görs alltid tillsammans med skiktröntgen (PET/CT). Vid PET/CT har vi möjlighet att använda olika typer av spårsubstanser för att göra diagnostiken ännu bättre. PET/CT är speciellt bra för att diagnostisera små tumörer som man med enbart röntgen har svårt att lokalisera. Detta är ofta fallet med hormonproducerande pancreas-NET som kan vara mycket små men ändå ge påtagliga hormonella symptom.

Oberoende av viken typ av behandling du får kontrolleras denna med jämna mellanrum vanligast med CT och ultraljud men ibland med MRT och PET/CT.

Lungcarcinoid
För att lokalisera tumören och ta reda på om den spritt sig till andra delar av kroppen görs olika röntgenundersökningar: skiktröntgen, ultraljudsundersökning eller magnetkameraundersökning (MRT).

Utöver detta görs isotopundersökningar med positron emissions tomografi (PET) och någon gång gammakameraundersökning så kallad somatostatinreceptor scintigrafi (Ocreoscan™). Idag anses PET utgöra en av de viktigaste metoderna för att lokalisera och karaktärisera sjukdomen och görs alltid tillsammans med skiktröntgen (PET/CT). Vid PET/CT har vi möjlighet att använda olika typer av spårsubstanser för att göra diagnostiken ännu bättre. PET/CT är speciellt bra för att diagnostisera små tumörer som man med enbart röntgen har svårt att lokalisera. Ett exempel är patienter med ektopiskt Cushing´s syndrom där tumören ofta är svår att finna med de vanliga röntgenteknikerna.

Oberoende av viken typ av behandling du får, kontrolleras denna med jämna mellanrum. Vanligast med CT men ibland med ultraljud, MRT och PET/CT.

Multipel Endokrin Neoplasi Typ 1
Inför operation av hyperparathyroidism gör kirurgen ultraljudsundersökning och oftast utförs också en isotopundersökning med gammakamera (Sestamibiscintigrafi) för att lokalisera den förstorade bisköldkörteln.

Vid förhöjda hypofyshormoner eller vid vissa årliga kontroller utförs MRT av hypofysen.

Diagnosen pancreas-NET kan ställas genom att mäta koncentrationer av hormoner i blodet, samt genom röntgenundersökningar. Även om en MEN 1-patient har pancreas-NET kan röntgenundersökningar (t ex skiktröntgen, CT) vara negativa, på grund av att tumörerna ofta är små. Magnetkameraundersökning (MRT) är i regel känsligare liksom isotopundersökning med positron emissions tomografi (PET) som numera alltid utförs tillsammans med skiktröntgen (PET/CT). Den känsligaste metoden för att lokalisera små pancreas-NET är ultraljudsundersökning som utförs tillsammans med gastroskopi. Genom en kanal i det fiberoptiska gastroskopet kan man föra ned en ultraljudsprob och från magsäcken och tolvfingertarmen komma åt att undersöka bukspottkörteln. Någon eller flera av dessa undersökningar utförs i regel inför beslut om operation av pancreas-NET.

Behandlingen av pancreas-NET vid MEN 1 avser att förebygga utveckling av elakartad tumör och spridning av tumören till lymfkörtlar och lever. Patienter med biokemiskt säkerställd pancreas-NET bör därför i första hand opereras. Under operationen gör man även ultraljud för att kunna avlägsna även de minsta knappt synliga tumörerna. Det är viktigt att spara en del normal bukspottkörtelvävnad för att bibehålla normal funktion. Det är risk att sjukdomen återkommer i den kvarvarande delen av bukspottkörteln, men det kommer att dröja ytterligare ca 10 år innan nya små tumörer riskerar att påverka patientens hälsa, eller innan reoperation kan bli aktuell.

Då tumörer kan uppstå i flera olika organ varierar man ofta undersökningar. Det vanligaste är MRT, skiktröntgen, ultraljud och endoskopiska ultraljud